Nöje Jönköping

Oravsky: The Weather Underground

Oravsky: The Weather Underground

KRÖNIKA Senast som den militanta revolutionära vänstergruppen The Weather Underground, uppträdde intensivt i massmedier, var under presidentkampanjen år 2008, 

när Barack Obama beskylldes för att han hade en nära relation till Bill Ayers, en av grundarna av The Weather Underground. Hur dessa anklagelser slutade, vet vi, eftersom om de ansågs vara sanna, skulle Obama knappast kunna få spela den roll i världen som han de facto spelar.

En annan prominent medlem av denna grupp var Naomi Jaffe. En av hennes mest kända uttalande är ”We felt that doing nothing in a period of repressive violence is itself a form of violence. That's really the part that I think is the hardest for people to understand. If you sit in your house, live your white life and go to your white job, and allow the country that you live in to murder people and to commit genocide, and you sit there and you don't do anything about it, that's violence.”

Visst känner man eko av Bob Dylans ”Yes, how many times can a man turn his head / Pretending he just doesn't see?” i Jaffes konstaterande?
Dylans texter utgjorde en påtaglig inspiration för The Weather Underground. Exempelvis är det allmänt känt att valet av gruppens namn påverkades av Dylans odödliga låt ”Subterranean Homesick Blues”: “You don’t need a weatherman / To know which way the wind blows”.

Sam Green och Bill Siegel gjorde en utmärkt dokumentärfilm om The Weather Underground. Den vann exempelvis Critics Week Award vid Locarno International Film Festival och den var även Oscarsnominerad i kategorin “Best Documentary, Features”. Att det var just i klassen ”features”, beror på dess längd. Den är nämligen 92 minuter kort och det är den längd som den hade när den gjorde sin segerturné på biografer och tv-stationer världen över. På svensk tv:s Kunskapskanalen, var den dock hela 60 minuter lång. Varför kändes den så lång? Eftersom det är klart att om en spännande långfilm kastreras med en hel tredjedels längd, så blir den orytmisk och tung, och dessutom svårbegriplig.
Gör ett experiment och stryk en tredjedel från Dylans “Yes, how many times can a man turn his head / Pretending he just doesn't see?”

Vad får du ut av det kvarvarande? Tror du att den stympade resten också skulle kunna utforma den emblematiska text som formade generationer av fredsälskande progressiva människor?
”Kunskapskanalen - den nyfikna kanalen. Det bästa alternativet för tittaren som söker efter mer fängslande, fördjupande och engagerande program i tv.” Så låter Sveriges televisions lockande men även oberättigade reklamslogan.

Varför stympar Sveriges Television sådana viktiga filmer som exempelvis ”The Weather Underground”. Det har hänt inte en gång, inte två gånger utan jag finner att sådan vrång behandling sker systematiskt. Är det tv-tablån som ”bestämmer”, genom att ”kräva” en viss längd på de serverade programmen, eller rör det sig om en ideologisk censur?

© vladimir oravsky

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen