Bra att veta Jönköping

Fartyget som aldrig kom i hamn

Fartyget som aldrig kom i hamn

Ångaren S/S Per Brahe lämnade hamnen i Jönköping för att guppa vidare till huvudstaden. Men något hände en bit efter de hade lämnat Gränna. Något som gjorde att en känd man omkom. 

Den 19 november 1918 lastade Per Brahe i Jönköping flera varor och lastades ytterligare på när den kom till Gränna hamn. 

I Gränna steg fler passagerare ombord, däribland John Bauer och hans familj.

Sent samma kväll lämnade fartyget Gränna för att gå mot Stockholm. Vindstyrkan hade då nått stormstyrka och ombord fanns totalt 24 personer.

Kom aldrig fram
Men Per Brahe nådde aldrig fram till Stockholm, man kom bara några mil norr om Gränna. Dagen därpå upptäcktes vrakgods cirka 500 meter utanför Hästholmen. Fartyget bärgades 12 augusti 1922. Man kunde då få en bild av vad som inträffat. Sedan fartyget svängt in mot Hästholmen hade fartyget fått vinden, som nått stormstyrka, från sidan. Däckslasten, som inte surrats, hade förskjutits mot styrbords reling. Gods på fördäck hade gått överbord med följd att förskeppet lättade och fartyget sjönk med aktern före. Samtliga 24 ombord omkom. De flesta tros ha blivit instängda i fartyget genom att däckslasten hade förskjutits och blockerat dörrarna.

Hittade vraket
Den 26 november 1918 fann man vid draggning vraket av Per Brahe på 32 meters djup. Dykare gick ner och kunde konstatera att fartyget låg på rätt köl med fören två meter högre än aktern. Under sommaren 1921 gjordes ett misslyckat försök att bärga vraket.

Skrovet släppte från botten
Under augusti 1921 bildade ett antal godsägare och storbönder i trakten kring Hästholmen Andelsföreningen Per Brahe u.p.a. Avsikten var att bärga vraket. Den 8 juni 1922 påbörjades bärgningen av vraket. Det första som bärgades var en symaskin ur lasten. Under juli försökte man lyfta vraket men arbetet försenades av stormar och skador på materiel. 21 juli släppte Per Brahes skrov från bottenleran. Från 32 meters djup lyftes fartyget till 12 meters djup av galeaserna Carl Gustaf och Don Carlos och fördes ca 40 meter närmare land. Därefter lyftes fartyget till 6 meters djup. Då stack masten upp tio meter över vattenytan och skorstenen två meter.

Lockade Sveriges befolkning
Bärgningen, som refererades i bland annat Östgötabladet av Sven Jerring, väckte en enorm uppmärksamhet. Journalfilmer visades på biografer. Extratåg sattes in från Linköping. Ångfartygen Wisingsborg, Trafik och Motala Express gjorde "lustresor" till Hästholmen för dem som ville se bärgningsarbetet på närmare håll. Motorbåtar med nyfikna gick så nära bärgningsplatsen att avgaserna från deras motorer kom ner till dykarna som ibland fick tas upp för att andas frisk luft. En bärgad symaskin slogs i bitar som såldes för en krona biten.

En sann folkfest
Söndagen 30 juli var en folkfest; extratåg gick från Norrköping till Hästholmen och båtar till bärgningsplatsen var fullastade med åskådare. Tre personer åtalades senare för olaga pilsnerförsäljning. Fram till slutet av juli beräknades att mer än 20 000 åskådare hade besökt platsen för att se det pågående bärgningsarbetet. Under början av augusti avslutades bärgningen i lugnt tempo inför mängder av åskådare som följde bärgningen från land.

Förningen var ägare
Andelsföreningen Per Brahe u.p.a. var nu ägare till vraket. En auktion på bärgat gods från vraket hölls 16 september 1922 i Hästholmen. Dagen därpå påbörjade Per Brahe för egen maskin en makaber uppvisningsturné vars syfte var att få in ytterligare medel för att täcka bärgningskostnaderna och att finansiera planerade reparationer av fartyget.

Döptes om
Den 2 maj 1923 gick Per Brahe till Bastedalens varv i Närke för ombyggnad. Andelsföreningen Per Brahe u.p.a. upplöstes och fartyget övertogs av ett partrederi med Karl A Johansson i Hästholmen som huvudredare. Då fartygets ombyggnad 31 maj 1924 var genomförd döptes det till Östergyllen och sattes i trafik på linjen Jönköping-Askersund-Norrköping-Stockholm.

Bytte namn och såldes
År 1929 såldes fartyget igen. Nu till Ångbåts AB Åland i Mariehamn. Fartyget döptes om till Åland II och sattes i trafik mellan Åbo och Mariehamn via många skärgårdsbryggor samt gjorde lustresor till Kökar och Kastelholm. 1948 försågs fartyget med en ny ångmaskin om 216 hk. I Finland visade sig Åland II vara en ihärdig arbetshäst. Först år 1959 såldes fartyget för upphuggning. Hon hade då under mer än 20 år varit Finlands äldsta ångfartyg.

Källa: Nationalencyklopedin
Ödeshög Hembygdsbok
Jönköpings Läns Museum

Emma Krantz
emma.krantz@jmini.se

Missa inga nyheter! Gilla och följ Jmini.se på Facebook 

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen