Nöje

Utdrag numro tio ur Vladimir Oravskys bok MONA LISAS LEENDE

Utdrag numro tio ur Vladimir Oravskys bok MONA LISAS LEENDE

”Varför?” frågade Mona.

”Min mor var en ovanligt vacker, ung bondkvinna, som lät sig förföras av Ser Piero, som var notarie i Vinci. Modern var inte bara vacker utan även svekfull och hon rymde från oss barn för att gifta sig med en rikare man än en notarie. Så fadern gifte om sig. Först med en sextonårig kvinna och sedan ytterligare en gång med en tjugoårig. Och alla var fertila som kaninhonor. Jag hade således sjutton syskon.

Att vara flicka kändes för mig inte helt idealiskt: jag fick jobba i hemmet och sköta både det ena och det andra. Samtidigt som jag hade talang på nära på allt. Och jag ville nyttja mig av dess talanger. Utveckla dem. Inte bara för min skull, utan hela mänsklighetens skull.

Min far tyckte det samma. Så jag klippte av mitt hår, snärjde mina bröst, lärde mig gå som en man och gick i läran hos Andrea del Verrocchio, som på den tiden var den ledande florentinsk skulptör, guldsmed och målare. Snart ansågs jag vara ett geni.

År 1476 åtalades jag och tre andra unga män för sodomi, men vi frikändes. Och det var tur det, eftersom i annat fall skulle min förklädnad bli avslöjad och jag kunde ha slutat mina dagar som min medsyster Jeanne d’Arc …”

”Nej, vi kvinnor har det inte alltför lätt”, kommenterade Lisa.

”Nej, inte vi män heller”, sade jag.

När Mona Lisa lämnade mig för sista gången, gav jag henne en teckning, och bad henne att inte visa den för någon. Den skulle finnas bara för henne.

Det var en kopia av min Mona Lisa, på vilken jag med blyerts ritat en mustasch och ett pipskägg. Och så skrev jag på den ”Hon är het om häcken”.  

Boken ”Mona Lisas leende” kan inhandlas på en hel del ställen, länkenhttp://www.adlibris.com/se/e-bok/mona-lisas-leende-9789175810416 leder dig till ett av dem.

”Mona Lisas leende” stöds av rik, autentisk bildmaterial.

Copyright © 2015 Vladimir Oravsky

 

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen