Nytt företag Lekeryd

Av grannens äpplen blev det ett musteri

Av grannens äpplen blev det ett musteriAv grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 2Av grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 3Av grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 4
Av grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 6Av grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 7Av grannens äpplen blev det ett musteri bild nr 8

Det började med att de ville ta tillvara på äpplena, som inte grannen ville ha. Nu tillverkar de äppelmust av grannfrukten.
- Vi kommer från Östtyskland och är uppvuxna med att ta tillvara på det, som finns, säger Christoph Hochmuth.


På en gård på det småländska höglandet bor Christoph och Maxie med sin son Timothé. De hyr huset de bor i och trivs ute på landet.
 De kom från Dresden i Tyskland till Göteborg för fyra år sedan. Christoph är utbildad agronom med inriktning på ekologisk odling. Och det var därför de flyttade hit.
- Det var svårt hitta såna jobb i Tyskland, säger Christoph.

Svårt att lära sig svenska
Han berättar att han fick arbete på Räddningsmissionen i Göteborg, som arbetsledare på deras gård.
- Jag flyttade hit med en ryggsäck och min cykel, säger han.
 Några månader senare kom Maxie. Hon lämnade då sitt jobb, som frilandsjournalist.
- Jag började studera svenska som andraspråk på Göteborgs universitet.
 Att lära sig svenska på egen hand är, enligt paret, enbart svårt i början.
- Många byter till engelska när de hör att man bryter.

Mjölk från granngården
De hamnade sedermera i Småland och i Lekeryd, eftersom Christoph fick arbete på Hushållningssällskapet i Huskvarna.
 Paret bjuder mig på förmiddagsfika i deras vardagsrum. På bordet finns Christophs hembakta bröd och mjölken till mitt kaffe kommer från mjölkgården bredvid.
 De låter mig också smaka av äppelmusten, som de tillverkar i Svarttorps församlingshem.

Äpplen från trakten
Äppelmusten kommer från olika gårdar och trädgårdar runt kommunen. Plötsligt får jag känslan av att jag befinner mig på en vinprovning. 
- Musten smakar olika. Det är olika sorters äpplen och olika mognadsgrader. Äldre personer brukar gilla när det smakar syrlig och yngre gillar oftast det söta.
 Deras musteri, Grannskörden, startades av en slump.
- När vi kom till Jönköping såg vi alla fruktträd. Vi bodde då i Björnaryd och såg att vår granne hade en handfull äppelträd. Vi frågade om vi kunde få frukt och det fick vi! berättar Maxie.

Hade för mycket must
Först gjorde de äppelmos och sedan must.
- Vi skaffade en liten press och fick överblivna tomma flaskor, som skulle slängas, från Rudenstams. Vi mustade till vårt egna hushåll.
 Sedan kom de i kontakt med fler grannar, som var glada över att någon kom och plockade deras äpplen. En dag hade de mer must än de klarade av. Men då ploppade en tanke upp i deras huvud.
- Det anordnades en byfest i Svarttorp och vi fick idén att sälja lite av vår must. Vi tillverkade en etikett lite snabbt och fick god respons.

Ger tillbaka tiondelen
Förra året testade de på fler marknader och det fortsatte gå bra. I år har paret därför startat eget musteri.
- Vi heter Grannskörden. Vi har ingen egen odling utan vi plockar hos andra som inte hinner eller orkar. Vi lämnar som mest tillbaka tiondelen av musten, säger Christoph.
 Det ligger hårt arbete bakom att driva musteriet. Främst plockningen tar tid.
- Mina föräldrar kom hit från Tyskland och hjälpte till, berättar han.

Miljömedveten produkt
Deras produkt ligger nära deras livsstil. De tänker mycket på miljön och tycker att man ska ta tillvara på och vara rädd om naturen. Ja, de har till och med tänkt på glasflaskorna.
- Vi kommer att ta tillbaka kundens flaskor diskade, så vi kan använda dem igen.
 De kommer även att kunna leverera must hem till kunderna.
- Jag tänker på att inte köra bil i onödan. Jag kan ibland lämna till kunder om jag ändå behöver gasbilen, som jag kör för jobbets skull.

Flexibelt företag
Ja, Grannskörden är ett flexibelt företag. Till och med flasketiketterna, berättar de, går att ändra på om kunden vill skriva till något.
 Visst är musten bra ur ett miljöperspektiv. Men det finns också en annan aspekt, som de märkt av. De lär känna människor.
- Vi kommer i kontakt med mycket folk, säger Maxie.
- Ja, det är nästan som vårt eget ”integrationsprojekt”, säger Chistoph med glimten i ögat.

 

Se bilder
Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen