Sverige Jönköping

Reporäntan oförändrad på −0,35 procent

Utvecklingen i svensk ekonomi har varit något starkare än väntat samtidigt som den globala osäkerheten kvarstår. Inflationen har stigit trendmässigt sedan förra året men är ännu inte på fast mark. För att säkerställa kraften i inflationsuppgången behöver penningpolitiken vara fortsatt mycket expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på -0,35 procent. Köpen av statsobligationer fortsätter under första halvåret 2016, så som beslutades i oktober. Det finns också en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena.

Konjunkturen är starkare

Riksbankens mycket expansiva penningpolitik bidrar till en god tillväxt, sjunkande arbetslöshet och en trend uppåt i inflationen. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande till Sverige väntas innebära att de offentliga utgifterna ökar, vilket leder till högre BNP-tillväxt och lägre arbetslöshet de närmaste åren. Samtidigt bedöms konsekvenserna för penningpolitiken den närmaste tiden bli små.

Inflationen ännu inte på fast mark

Konjunkturuppgången är nu bred, inflationen har stigit trendmässigt under året och inflationsförväntningarna har stabiliserats och vänt upp. Men inflationsuppgången är ryckig, vilket illustreras av det oväntat svaga utfallet för november. Att inflationen stiger beror fortfarande mest på att kronan varit svag och därmed bidragit till att priserna på importerade varor och tjänster stigit. Under nästa år bedöms bidraget till inflationen från kronförsvagningen minska. För att stödja en uppgång även i den mer inhemskt genererade inflationen behövs därför en fortsatt hög efterfrågan i svensk ekonomi.

Återhämtningen i omvärlden fortsätter visserligen men inflationen är låg globalt och många centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik. Det internationella ränteläget väntas därmed förbli mycket lågt framöver, vilket betyder att även svensk penningpolitik behöver vara expansiv. Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas tidigare och i snabbare takt än i prognosen, vilket skulle göra det svårare att få upp och stabilisera inflationen runt 2 procent.

Fortsatt mycket expansiv penningpolitik

För att säkerställa kraften i inflationsuppgången har Riksbankens direktion beslutat att behålla reporäntan på -0,35 procent. Köpen av statsobligationer fortsätter enligt beslutet i oktober. Därmed kommer köpen att uppgå till totalt 200 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2016. Direktionen bedömer att reporäntan kommer att börja höjas först när KPIF-inflationen har stabiliserats runt 2 procent under första halvåret 2017.

Hög beredskap att agera

Direktionen har en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Reporäntan kan sänkas ytterligare, vilket avspeglas i reporäntebanan, och Riksbanken kan köpa mer värdepapper. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången skulle hotas av till exempel en besvärlig marknadsutveckling. Därtill finns möjligheten att lansera ett program för utlåning till företag via banker.

Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras

Riksbanken har vid många tillfällen påpekat att det låga ränteläget för med sig risker. För att minska riskerna med hushållens skuldsättning behövs olika reformer som dels skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels minskar hushållens vilja att skuldsätta sig. Det är även av största vikt att Finansinspektionens mandat för makrotillsyn förtydligas. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. En sådan utveckling kan i förlängningen bli mycket kostsam för samhällsekonomin.

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen