Näthat kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle

Näthat kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle

Den digitala utvecklingen har medfört väldigt mycket positivt för vårt samhälle. Men i dess kölvatten har även mer negativa och destruktiva sidor kommit upp till ytan. En av dessa är näthat. Dagligen nås vi av vittnesmål från människor som på olika sätt blivit hotade på nätet.

Särskilt utsatta är kvinnor.

Näthat förekommer mer eller mindre på alla sociala medier. I sitt sommarprat i P1 berättade den hyllade artisten Zara Larsson vilket hat hon utsätts för från personer som vill att hon ska våldtas eller dö. Hon är 18 år gammal. Under hösten har även Uppdrag granskning granskat tonen på de sociala medierna Kik, Ask och Snapchat. Bilden som målas upp i programmen är allt utom vacker.

Arbetet med alla typer av hatbrott är en prioriterad fråga för den socialdemokratiskt ledda regeringen. I alla dess former är hatbrott ett tecken på bristande respekt för människor lika värde, och det kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. När det gäller hatbrott på internet måste vi vara ärliga och säga att lagstiftningen inte hängt med i samma takt som teknikutvecklingen, och den är inte tillräcklig för att skydda unga, framförallt tjejer, som utsätts för hot, hat och sexuella trakasserier. För att bättre skydda de som utsätts för hot och andra kränkningar på nätet behöver lagstiftningen kan stärkas. Att brottsbalken och teknikutvecklingen hänger med varandra är centralt.

Utifrån detta skulle exempelvis olaga integritetsintrång kunna bli ett särskilt brott. Under denna rubrik skulle bland annat spridningen av nakenbilder, så kallad hämndporr och andra kränkande uppgifter falla. Samtidigt går det också förstärka lagen om ofredande så att den också omfattar det som skrivs på internet. Det innebär att bland annat att hatiska och kränkande kommentarer på exempelvis sociala medier eller kommentarsfält skulle räknas som ofredande.

Vidare behöver också att personer som erbjuder människor olika tjänster – exempelvis sociala medier eller kommentarsfält – får ett tydligare ansvar. Det innebär bland annat att meddelande som uppenbart innebär olaga hot eller integritetsintrång ska tas bort. Först och främst handlar det om att skydda varandra mot personligt lidande och den rädslan det innebär att ständigt vara under hot som den här typen av näthat innebär för den som blir drabbad.

Det mest önskvärda är givetvis att dessa åtgärder ska slippas vidtas, och att ingen människa ska behöva utsättas för kränkningar på internet. För att åstadkomma detta krävs det ett förebyggande arbete med att ändra normerna kring hur vi beter oss på internet. Och förändring krävs, för det är får aldrig vara acceptabelt att 18-åriga dödshotas.

Helene Petersson (S), riksdagsledamot från Jönköpings län och gruppledare i justitieutskottet

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen