Dags att damma av ordet solidaritet

I debatten görs det ofta gällande att Sverige måste åter bli en industrination, att vi måste skapa bättre möjligheter för att fler idéer blir till varor och eller tjänster som ger nya jobb i vårt land. Samtidigt lever vi ett samhälle där över 50% av jobben kan ersättas av datorer inom de närmaste 20 åren och där en ökad sysselsättning inom tillverkningssektorn har en negativ inverkan på vår gemensamma omgivning liksom att allt fler människor mår sämre i ett system där arbetskraften betraktas som utbytbara produktionsfaktor.

Borde vi inte istället fråga oss hur realistisk en ökning av sysselsättningen och en minskning av arbetslösheten verkligen är om vi med full sysselsättning avser 8 timmars arbetsdag för alla.  Borde vi inte istället ta tillfället i akt, trappa ned, dela på de jobb som finns och skapa mer ledig tid. En fråga som onekligen ställer sig är - har lönearbete något egenvärde? Man kan fråga sig - hur nyttigt är det att stiga upp i ottan och göra sådant man inte skulle göra om man inte fick pengar för det.

Framtidens jobb kommer bli den centrala konflikten i svensk politik under det kommande decenniet och arbetsmarknadens parter kommer att ställas inför till synes oöverstigliga hinder. Bland nyliberalismens anhängare finns det krafter som hävdar att om vi skall kunna behålla vår konkurrenskraft och skapa nya jobb, krävs det att människor accepterar lägre löner, sämre utbildningsmöjligheter och mindre trygghet för att finansiera sänkta skatter. Vi Socialdemokrater vill däremot att samhället höjer sin ambitionsnivå och investerar för framtiden. Vi vill att ordet solidaritet dammas av och den allt mer egoistiska utvecklingen i vårt samhälle bryts. Personligen tycker jag att det mest solidariska är att dela på jobben i möjligaste mån för att alla skall kunna vara med och känna sig delaktiga i samhället.

Kari Parman

Ordförande

socialdemokraterna

Gnosjö

Kommentarer
comments powered by Disqus
Till toppen